Slussens historia
Slussen betecknar ursprungligen den vattensluss som förbinder Mälaren med Saltsjön och är belägen mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm, men har med tiden främst kommit att beteckna trafikkarusellen ovanför och de intilliggande landtungorna.
År 2005 fyllde Slussen 70 år, men dess historia är betydligt äldre än så. I över 350 år har det funnits en sluss på den plats som idag kallas för Slussen och platsen har under större delar av tiden verkat som en handels - och mötesplats.
1400 -1600 tal
Redan på medeltiden växte en hamn fram längs nuvarande Skeppsbron. Från 1400-talet blev järnet Sveriges viktigaste exportvara . Järnhandeln skedde först på Järntorget i Gamla Stan och flyttades på 1600-talet till den gamla vallgraven, som senare kallades Järngraven. Exporten kontrollerades noga genom att järnet vägdes och kvalitetsbesiktigades. Slussområdet blev nu Stockholms ekonomiska centrum.
1700-tal
På 1700-talet byggdes ett slakthus vid Slussen och det fanns också vattenkvarnar i strömmen, en fiskehamn och försäljning av fisk. I januari 1724 fick uppfinnaren Christopher Polhem i uppdrag att skapa en ny sluss. Arbetet drog ut på tiden, men 1748 stod den färdig.
1800-tal
Under andra hälften av 1800-talet rustade man upp Slussen och man byggde bodar och gallerier för handel. Det blev åter aktuellt att bygga en ny sluss och uppdraget gick till Nils Ericsson. Den 28 november 1850 invigdes Ericssons sluss, den tredje i ordningen. Nils Ericsons sluss var i drift i många år, 1851-1926.
1900-tal
På 1920-talet uppstod det så kallade "Slusseneländet". Både båt- och biltrafiken ökade i Stockholm och Slussen var den enda vägen för båtar som skulle passera staden i öst-västlig riktning och för bilar i nord-sydlig riktning. Den nuvarande Slussenkonstruktionen kom till på 1930-talet, skapad av Tage William-Olsson och Gösta Lundborg. 1935 var den klar och kallas Klöverblads-slussen. 1941 beslöt Stadsfullmäktige att tunnelbanan skulle byggas ut. Arbetet påbörjades 1944 och sträckan mellan Skarpnäck och Hökarängen var klar 1950. Förbindelsen mellan Slussen och Hötorget invigdes 1957. 1951 byggdes hamnarbetarnas Kolingsborg.
I början av 1970-talet avvecklades bangården under Slussen. Där byggdes istället bussterminal för Nacka-Värmdötrafiken. Efter ungefär 70 års hårt användande är Slussen området i princip tekniskt uttjänt och kräver betydande underhållsinsatser varje år. Enbart 2003 togs fem ton betong bort för att inte skada människor och fordon.
För att få in konkreta förslag och idéer om Slussens framtida gestalt bjöd Stockholms stad in till en formgivningstävling för lag av fackmän inom arkitektur, trafik och konstruktion. Bland de 36 ansökningarna valde staden ut åtta tävlingslag och dessa arbetade fram sina förslag under hösten 2003. Under våren 2004 utsågs ett vinnande förslag kallat ”Strömmar”, som sedermera kom att döpas om till ”Nya Slussen” efter vissa bearbetningar. I slutet av 2007 togs beslut att gå vidare med förslaget ”Nya Slussen”, men att en vidare bearbetning av utformningen måste ske. Nyréns, BIG, Foster+Partners och Berg, Wingårdhs och Tema samt Atelier Jean Nouvel och Habiter Autrement) gavs i uppdrag att ta fram förslag på den framtida utformningen.
Den 17 april 2009 meddelade Stockholm Stad att man kommit fram till att förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor är det som bäst uppfyller det som staden och dess invånare i framtiden önskar av Slussen. En framflyttad stadsfront med en anslutande bro skapar en enkel trafiklösning med ordentlig kapacitet för både gående och cyklister. Stadsfronten kommer att få ny bebyggelse och rymma skyddade platser i söderläge, vilket kommer att bidra till ett intensivare folkliv på platsen. Närheten till vattnet förstärks genom att broarna i förslaget frilägger mycket vattenyta.
Källor: Wikipedia, Stockholm stad, Stockholmskällan